Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av Spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av Spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan.

Denna uppsats har till syfte att få en överblick av hälsoläget inom Nås provinsialläkaredistrikt under hösten 1918 och våren 1919, då Spanska sjukan grasserade. Uppsatsen undersöker vilken belastning Spanska sjukan blev för epidemisjukvården och hur kommunen sörjde för den under epidemin. Mortaliteten under Spanska sjukan visade ett liknande mönster som i andra delar av världen där ett stort antal unga människor avled. I undersökningen belyses även könstillhörigheten samt yrkeskategorisering av de döda. Under epidemins inledning var männen i majoritet men senare under epidemin blir det flest kvinnor, som avled i sviterna av spanskan.

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av Spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av Spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av Spanska sjukan under 1918-1920. Det har även jämförts hur detta regemente drabba¬des i jämförelse med Dalarnas och Västmanlands regementen under 1918. Frågeställning¬arna som besvarats handlar om hur många som insjuknade och dog, hur regementets ansva¬riga agerade samt vilka åtgärder som vidtogs när epidemin hade nått regementet. Det huvudsakliga materialet jag har använt mig av är förste provinsialläkarens årsberättelser och regementets inkomna och utgående skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjuk¬domsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jämfö¬relse med Dalregementet, men i liten grad i jämförelse med Västmanlands rege¬mente.

Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda på om regeringen fört en livsmedelspolitik under första världskriget som gjorde att människor led av undernäring, eventuellt svalt. Var det verkligen så att människor svalt, kunde detta i så fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev så förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter närmare: Piteå, Arjeplog och Skellefteå och hur dessa drabbades av Spanskan mellan åren 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter närmare har jag försökt att ta reda på hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan på Spanskans spridning. När det gäller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda på vilka konsekvenser den fick.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om Spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Denna uppsats försöker besvara frågan om spanskans syntax efterlämnar spår i texter som översätts till svenska. Undersökningens hypoteser är två: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt från spanska kommer att skilja sig från en svensk originaltext, på grund av påverkan från spanskan. Analysmaterialet är hämtat ur en spansk roman och dess översättning, samt ur en svensk roman som används som jämförelsematerial. Hypoteserna prövas främst genom en metod som bygger på att meningar indelas i kärnsatser. Därefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader.

Arbetet behandlar representationen av genus i läroböcker i spanska avsedda för gymnasienivå. Syftet med följande arbete är att dokumentera och analysera hur dessa läroböcker i spanska på gymnasial nivå representerar genusbegreppet, om läroböcker i spanska tar hänsyn till genusfrågor i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter och vilka genusdiskurser som förekommer i texterna. Arbetet undersöker även hur lärare förhåller sig till lärobokstexter. Arbetets undersökning baseras på textanalyser och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i spanska. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att män betraktas som viktigare och har högre status än kvinnor i de analyserade texterna.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa två klimat ser ut på svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslärares perspektiv. I studien används Nicholls (1989) teori om de två motivationsklimaten. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslärare på tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Denna studie har bestått av 185 enkäter som har besvarats av elever i grundskolans senare år. Syfte med studien var att utreda elevernas attityder till spanska, att se hur valet av spanska hade påverkats av familjens förhållande till resor och spanska, samt att undersöka vad som motiverade eleverna till att läsa spanska. Resultaten visade att attityden bland dessa elever var att det är viktigt att läsa spanska eftersom det är ett stort språk och därför att det är användbart vid resor. Familjens investeringar i just resor spelade stor roll då dessa var vanligt förekommande, speciellt hade många elever varit i Spanien. Studien visade också att mer än var fjärde elev har minst en förälder som talar eller förstår spanska, samt att en stor andel av föräldrarna talar ett annat modernt språk.

I denna uppsats görs en jämförelse mellan läromedel i spanska för nybörjare. Betoningen ligger på grammatik och länderkunskap..

Abstract Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra användningen av det spanska språket i muntlig kommunikation mellan elever och lärare resp. mellan eleverna själva. Syftet var även att ta reda på den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas språkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har använt till mitt arbete, är klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i två klasser som läser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med två spansklärare och 6 gymnasieelever på två olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag påpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska språket används i huvudsak mellan lärare och elever när läraren ställer frågor och när elever svarar på dessa.  Dessutom används det  muntligt  mellan elever när dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och två spansklärare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet är mycket viktig för elevernas språkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor respektive män representeras i läromedel inom ämnet spanska för nybörjare. Genom en innehållsanalys och en textanalys som metod har en läromedelsanalys genomförts för att undersöka med vilken frekvens de olika könen framställs i de utvalda läromedlen och under vilka ämnen kvinnor och män representeras. Resultatet visade en relativt jämn könsfördelning i de utvalda läromedlen men med ett varierande resultat i fråga om vilka attribut som tillskrivs de båda könen då det förekommer stereotyper men även några normbrytande exempel. Som slutsats kan man se en kvantativ jämställdhet i de utvalda läromedlen, men en ojämn kvalitativ jämställdhet då man framställer stereotyper, men även några exempel på god genusmedvetenhet. Vid en jämförelse med de tre analyserade läromedlen kan man se att Alegría visade flest exempel på genusmedvetenhet, medan Caminando uppvisade flest stereotyper..

Kultur har en central roll i utbildningen i moderna språk och de läroböcker som används i språkundervisningen bidrar avsevärt till att forma elevens bilder av målspråkskulturen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den syn på kultur som förmedlas i tre olika läroböcker i franska respektive spanska. En innehållsmässig analys av de sex läroböckerna genomförs, där fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum är det kulturperspektiv som präglar de sex läroböckerna. Hälften av samtliga nedslag som gjorts i läroböckerna återfinns i detta perspektiv. Resterande hälften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..